× [Bild]

Adolf Olssons förfäder

Adolf Olssons mor hette Botilda Olsson och hon föddes den 22 maj 1853 i Gråmanstorp församling enligt kyrkans födelsebok men i Östra Ljungby församling enligt folkräkningen för 1890 och för 1910. Vad vi vet har hon bara fått två barn, båda med fader okänd, och därför vet vi alltså inte vem som är far till dem.

Husförhörslängden för Pherstorp i Gråmanstorp för 1877-1898 visar att Botilda bodde som ogift tillsammans med sina två barn och sina föräldrar i torpet Pherstorp . Botildas äldste bror Pål tog över torpet 1878 men hon, hennes barn och hennes föräldrar bodde kvar där på undantag.

[Bild] Botilda och hennes två barn Nelly Fredrika och Adolf i husförhörslängden för Gråmanstorp för 1877-1898. Notera också att det finns ett klammer som pekar mot namnet Wolter till vänster, som dock har strukits över. Vem Wolter var eller vad det betyder vet vi inte. Kanske kan det vara ett spår efter deras okände fader?

[Bild] Torpet Pherstorp där Adolf Olsson föddes. Pherstorp var ett torp under gården Bjersgård norr om Klippan och Botildas föräldrar Ola Persson och Hedvig Svensdotter flyttade dit 1864. Torpet är borta sedan länge och går inte nå med bil eftersom vägarna är stängda för fordonstrafik. Numera finns det bara lite rester kvar efter grundmurarna till torpet.

Som man kan se i församlingsboken för Pherstorp i Gråmanstorp för 1898-1919 så flyttade Adolf till Höja församling den 27 oktober 1902 när han var 15 år gammal och han står som inflyttad till Mardal 9 den 14 november 1902 i inflyttningslängden för Höja församling. Sedan arbetade han som dräng på olika gårdar i Höja församling under åtta år till i november 2010.

Adolf kom alltså till Mardal 9 den 14 november 1902 som man också kan se i församlingsboken för Mardal 9 i Höja församling för 1900-1909 och arbetade som dräng där till den 3 november 1904. På raden ovanför Adolf kan man se att hans kusin August Pålsson varit där som dräng året innan och på raden under ser man att hans kusin Gustaf Adolf Pålsson började arbeta som dräng där samma dag som Adolf slutade där.

Samma dag som Adolf slutade som dräng hos Mardal 9, den 3 november 1904, så började han istället arbeta som dräng hos Höja 1 som man kan se i församlingsboken för Höja 1 i Höja församling för 1900-1909. Som man kan se på raden ovanför så hade hans kusin Gustaf Adolf Pålsson arbetat som dräng där året innan men han började istället arbeta som dräng hos Mardal 9 samtidigt som Adolf började arbeta som dräng hos Höja 1. Så de bytte alltså plats med varandra. Adolf var kvar som dräng hos Höja 1 till den 8 november 1909 och två rader under honom i församlingsboken ser man att en annan av Adolfs kusiner, Olof Pålsson, började arbeta som dräng där en vecka senare, den 15 november 1909.

Adolf började sedan istället arbeta som dräng hos Skörpinge 10 samma dag, den 8 november 1909, som han slutade hos Höja 1 och var kvar där i ett år till den 11 november 1910 som man kan se i församlingsboken för Skörpinge 10 i Höja församling för 1900-1909 och för 1910-1918. Det står att han flyttade tillbaka till Gråmanstorps församling och i församlingsboken för Pherstorp i Gråmanstorp för 1898-1919 står det att han flyttade hem igen till sin mor Botilda Olsson den 12 november 1910. På samma rad i församlingsboken för Pherstorp i Gråmanstorp ser man att han flyttade hemifrån igen först två år senare, den 1 november 1912 då han flyttade till Mörarps församling.

I inflyttningslängden för Mörarps församling står Adolf som inflyttad till Benarp 2 den 25 november 1912 och i församlingsboken för Benarp 2 i Mörarps församling för 1903-1914 står det att han arbetade som dräng där i ett år, till den 27 oktober 1913 då han flyttade vidare till Munka-Ljungby församling. I inflyttningslängden för Munka-Ljungby församling står Adolf som inflyttad till Pråmhus den 8 november 1913 och i församlingsboken för Pråmhus i Munka-Ljungby församling för 1900-1915 står det att han arbetade som dräng där. Längre upp på den sidan ser man att Nanny Svensson också kom till Pråmhus, under 1914, för att arbeta som piga där och hon kom två år senare att bli Adolfs fru.

Till att börja med stod Adolf och Nanny fortfarande skrivna var för sig i den nya församlingsboken för Pråmhus i Munka-Ljungby församling för 1916-1939, Adolf på sidan 367 och Nanny på sidan 365 men den 4 november 1916 gifte de sig och flyttades då båda två till sidan 368. På vår sida om Adolf och Nanny Olsson kan man läsa mer om var de tog vägen sen.

Som man kan se i husförhörslängden för Gråmanstorp för 1877-1898 och i tillhörande utflyttningsattest så flyttade Nelly Fredrika hemifrån den 12 november 1897 och då hade hon tagit efternamnet Wolter, samma namn som angavs i husförhörslängden. Men var det namnet kommer från vet vi alltså inte. Vid folkräkningen år 1900 var hon ensam och arbetade som piga i Borås med Walter som efternamn.

I folkräkningen år 1910 har Nelly Fredrika med efternamnet Volter gift sig med Hjalmar Henning Karlsson som föddes i Våmbs församling i Skaraborgs län i Västergötland den 4 mars 1883. De gifte sig den 8 november 1908 och 1910 bodde de i Stora Gippersta i Örebro och hade fått sonen Nils Valter som föddes 1906 i Örebro.

Nelly Fredrika dog den 1 juli 1966 och då bodde hon på Rostahemmet i Längbro församling i Örebro län och hade efternamnet Karlsson men anges vara född som Volter. Hjalmar Henning Karlsson bodde kvar ensam på Rostahemmet tills han dog den 31 januari 1970

Som man kan se i församlingsboken för Perstorp i Gråmanstorps församling för 1898-1919 och för 1919-1932 så bodde Botilda kvar på undantag i Perstorp till någon gång under 1920. I församlingsboken för Smålarp 6 i Gråmanstorps församling för 1919-1932 kan man se att hon sedan bodde som inneboende hos någon i Smålarp de sista åren av sitt liv tills hon dog den den 24 september 1924. I dödboken för Gråmanstorps församling kan man se att det noterats att hon dog i Gyllsjö med en hänvisning till dödboken för Vedby församling och i den står det att hon begravdes i Gråmanstorp den 28 september 1924. Den 18 oktober 1924 upprättades hennes bouppteckning av Adolf och Nanny. Adolfs sytster Nelly Fredrika var däremot inte närvarande då.

Botilda Olssons föräldrar och syskon

Botilda Olssons far hette Ola Persson och han föddes den 17 september 1822 i Örkelljunga socken. Botilda Olssons mor hette Hedvig Svensdotter och hon föddes den 12 juni 1819 i Riseberga. De gifte sig i Oderljunga den 27 februari 1846. Samma år flyttade de från Oderljunga till Östra Ljungby som man kan se på rad 9 i utflyttningslängden för Oderljunga för 1846. Tyvärr så står det dock inte var i Oderljunga de bodde i utflyttningslängden så vi har inte lyckats spåra var de bodde tidigare. I Östra Ljungby fick de sen, Pål, det första av sina fem barn.

När Ola och Hedvig flyttat till Östra Ljungby 1846 så bodde de i Kopparmöllan och de finns omnämnda i husförhörslängden för Östra Ljungby för 1846 till 1849 där man också ser att de flyttade till Gråmanstorp 1849 men de finns även med i utflyttningslängden för Östra Ljungby för 1849. I Gråmanstorp bodde de i Ugglarp som man kan se i husförhörslängderna för 1850, 1851-1855 och 1857-1859 och där står det också att de flyttade tillbaka till Östra Ljungby 1859 där de sen bosatte sig i Kopparmöllan igen som man kan se i husförhörslängderna för Östra Ljungby för 1859-1860 och 1861-1864.

1864 flyttade de tillbaka till Gråmanstorp och de finns med i utflyttningslängden för Östra Ljungby för 1864 och i den rekonstruerade inflyttningslängden för Gråmanstorp för 1864 och där bosatte de sig i Pherstorp som man kan se i husförhörslängderna för Gråmanstorp för 1867-1871 och för 1872-1876.

I husförhörslängden för Gråmanstorp för 1877-1898 ser man att Ola persson blev undantagsman och att den äldste sonen Pål tog över torpet i Pherstorp 1878 när han gifte sig. Dessutom ser man att Hedvig Svensson dog den 30 juli 1897. Som man ser i församlingsboken för Gråmanstorp för 1898-1919 så bodde Ola Persson kvar i Perstorp som undantagsman tills han dog den 23 april 1907.

Som man ser i husförhörslängden för Gråmanstorp för 1877-1898 så gifte sig Pål med Johanna Bengtsson i Vedby församling den 3 maj 1878 och hon föddes den 12 september 1855. De fick åtta barn.

Man kan fortsätta följa familjen i församlingsboken för Perstorp i Gråmanstorps församling för 1898-1919 och för 1919-1932 där man ser att Pål dog den 8 februari 1922. Johanna och deras söner Janne och Olof bodde kvar i Perstorp och den 19 februari 1934 dog Johanna.

De sista som bodde i torpet Pherstorp i slutet av 1950-talet var Olof och Janne som var söner till Pål och därför alltså kusiner till Adolf Olsson. Janne var skogsarbetare och Olof arbetade som mjölkkusk. Olof hämtade mjölk på alla torp väster om Bjersgård och levererade den till Källans Mejeri i Klippan. Det fanns inte el i torpet så det har berättats att Olof och Janne använde en källa som låg ca. 200 meter från torpet som kylskåp.

[Bild] [Bild]
Olof och Janne.Olof och Janne.

I husförhörslängden för Gråmanstorp för 1867-1871 kunde man se att Carolina flyttade till Vedby 1869 där hon blev piga i Gyllsjö som man kan se i husförhörslängderna för Vedby för 1869 och för 1870. I husförhörslängden för 1869 nämns också Olof Månsson som föddes den 21 december 1838 i Rya och som Carolina gifte sig med i Vedby den 25 juni 1870. Sedan fick de sju barn som alla är födda i Vedby församling.

Familjen finns med i husförhörslängderna i Vedby för 1870-1874, 1877-1886 och för 1887-1890 där det finns olika anteckningar gjorda under 1890-talet också, bl.a. att Martin ska ha emigrerat till Amerika år 1901. Carolina dog den 24 december 1918 av den spanska sjukan, ett slags svår influensapandedemi som spreds över hela världen mellan 1918 och 1920. Olof klarade sig däremot från den och dog inte förrän den 8 september 1933.

I husförhörslängden för Gråmanstorp för 1877-1898 ser man att Bengt flyttade hemifrån 1877 och i en annan husförhörslängd för Gråmanstorp för 1877-1878 så ser man att han blev dräng innan han sen flyttade till Landskrona i februari 1878.

I utflyttningslängden för Gråmanstorp för 1878 kan man se att det var den 12 februari som Bengt flyttade från Gråmanstorp och i inflyttningslängden för Landskorna garnisonsförsamling för 1878 kan man se att han kom dit den 6 mars 1878 och hade tagit efternamnet Lindblad också förutom Olsson. Enligt folkräkningen för år 1880 blev han artillerist.

I husförhörslängden för Landskorna garnisonsförsamling för 1880-1881 och i inflyttningslängden för 1880 kan man se att Christina Streiffert flyttade till Bengt från Väsby den 29 oktober 1880 och den 28 november 1880 gifte hon sig med honom i Landskorna garnisonsförsamling. Hon föddes föddes den 30 oktober 1854 i Väsby och när hon flyttade till Bengt så hade hon med sig dottern Algy Cecilia som föddes i Väsby den 27 juli 1878 med fader okänd. Den 24 september 1881 föddes deras gemensamma dotter Olga Christina och drygt en vecka senare, den 3 oktober 1881 dog Christina Streiffert.

Vi har inte lyckats hitta var Bengt och de två döttrarna tog vägen efter att Christina dog men vid folkräkningen år 1890 hade Bengt flyttat till Malmö Caroli där han bodde ensam i kvarter 12 Malte och var grovarbetare. Algy Cecilia hade flyttat till Långaröd i Väsby och på samma adress finns det en Mathilda Streiffert som är mor i familjen och kanske är hon en syster till Christina som tog hand om hennes dotter efter att hon dog. Var deras gemensamma dotter Olga Christina tagit vägen vet vi dock inte.

Den 7 november 1893 flyttade Bengt till Karlshamn som man kan se i inflyttningslängden för 1893 och i husförhörslängden för 1893-1894. I samma husförhörslängd ser man Julia Matilda Olsson Nilsson som Bengt gifte sig med den 1 december 1894 och i husförhörslängden för Karlshamn för 1894-1895 bor de tillsammans. Hon föddes i Karlshamn den 12 januari 1863. När Julia Matilda gifte sig med Bengt så hade hon redan dottern Anna Natalia som föddes den 3 november 1888 som hon hade fått med Karl Nilsson som hon gifte sig med den 29 juli 1887. Karl arbetade som stenhuggare och dog den 14 mars 1891, bara 28 år gammal. Bengt fick fem barn tillsammans med Julia Matilda.

De tre första barnen föddes i Karlshamn men någon gång mellan 1898 och år 1900 flyttade de till Nevishög utanför Staffanstorp där de två sista barnen föddes. Vid folkräkningen år 1900 står det att Bengt arbetade som brunnsborrare. Bengt dog i Limhamn den 30 oktober 1933 och då stod det att han var rörläggare. Julia Matilda dog i Malmö Caroli församling den 27 oktober 1940.

Som man kan se i husförhörslängden för Gråmanstorp för 1877-1898 så flyttade Magnus från hemmet i Pherstorp i Gråmanstorp 1883 och han gifte sig med Carolina Svensson den 27 oktober 1883 i Gråmanstorp. Hon föddes i Riseberga den 5 mars 1860. Magnus och Carolina fick tre barn.

Magnus och Carolina bodde i Gråmanstorp och finns med i husförhörslängderna för Gråmanstorp för 1883-1885, 1885-1888 och 1888-1892 men 1892 flyttade de till Söndraby i Vedby och finns med i husförhörslängderna för Vedby för 1892 och 1892-1899. Vid folkräkningen år 1900 var Magnus snickare. Carolina dog den 14 februari 1920 och Magnus dog den 28 maj 1936.